Rullbandssushi

Jag vet inte varför det är så himla roligt med mat som åker runt på ett band. Men det är det!

Rullbandssushi är och förblir en stor njutning. Det är underbart att sitta på en barstol och vänta in den perfekta sushibiten. Dricka massor av japansk te och hänga med Linnéa och David. Och bli barnsligt lycklig av åkande mat. Överallt i Tokyo kryllar det av rullbandssushirestauranger, så det är bara att välja och vraka. Vi besökte en i Shinjuku bredvid alla galna shoppingmalls.

Maten tystar mun.

Swedish army vintage

I den charmiga statsdelen Shimokitazawa, som ibland kallas Tokys södermalm, gick vi en förmiddag och fann massor av grymma butiker.
En liten och rolig mixshop är Marine Nationale som säljer nya kläder och begagnade militärmaterial. Där fanns tyska förbandslådor, norska bestick och en kopp som tidigare tillhörde det svenska försvaret.


Den trevliga Junya Matuo jobbar på Marine Nationale.

Marine Nationale & Gate-1

〒 155-0031
Kitazawa, Setagaya-ku, Tokyo 2-1-10

Lunchrusch i Ginza

Klockan är strax efter 12 och det är full lunchrusch i det lilla köpcentrumet i Ginza-itchome. Folk väntar tålmodigt i den långa kön i till sushimatstället, McDonalds är trångt och nya hungriga gäster kommer hela tiden.

Samtidigt är det lugnt på frisörsalongen. Så lugnt att frisören själv har satt sig i väntsoffan och somnat till. På ett sätt kan man tycka det är oproffsigt men å andra sidan känns det som en sund inställning till livet. I stället för att gå runt och leka upptagen så tar han sig en lur. Och när nästa gäst dyker upp, så är han både utvilad och nyvaken (och förhoppningsvis mer på alerten).

Vad mer kan man begära egentligen?


Detta är nog receptet för ett långt och lyckligt liv (om han nu sover och inte är död…).

Tokyos godaste Pizza

Vem hade kunnat tro det, att en av världens godaste pizzor finns i Tokyo?

Historian om restaurangen Seirinkan börjar med att japanen Susumu Kakinuma åker till Neapel i Italien för att lära sig laga pizza. Hem till Tokyo kommer han med två pizzarecept, Margherita och Marinara. Han öppnar restaurang i ett trevåningshus i stadsdelen Naka-Meguro och pizzorna gör succé.

Det känns som att gå in i ett ryskt ånglok på bottenplan där den gigantiska ugnen i svart tar upp all plats och uppmärksamhet när man kommer in. En garçoni blåvit skeppartröja leder oss upp längs en spiraltrapp till tredje våningen där vårt bord finns. Inredningen är enkel med träbord, industridetaljer och röda sammetsgardiner. Klienteliet är unga, entusiastiska japaner i prydliga kläder.

Pizzan är enkel men perfekt. Spröd botten, mozzarella av bästa kvalité, färsk basilika, tomatsås med en twist som vi inte riktigt vet vad det är. Efter första tuggan tittar vi på varandra när vi tuggar. Tänk att något så enkelt kan vara så gott. Tänk att en bit av Italien hamnat här i Naka-Meguro.

Seirinkan 聖林館
Naka-Meguro, Kami-Meguro 2-6-4, Tokyo
Öppet: 11:30 – 14, 18-21:30

En 49:årig gigant

Ett stort plus med Tokyo är arkitekturen. Överallt i staden finns Japans fina känsla för form och stil. Innan resan hittade jag ett hotell som jag blev grymt förtjust i. Och idag hade vi vägarna förbi, så självklart gick vi in och njöt av det klassiska hotellet: Hotel Okura.

En vacker byggnad med något spartansk entré. Väl inne var det precis som jag hade hoppats, massor av uppklädd personal, rika slipsgubbar, stora och tomma ytor och smakfull inredning.

Nästa år är det 50 år sedan Okura öppnade. Så ska ni boka in en resa till Tokyo nästa år, vet ni vart ni ska boka in er.

Hotel Okura

2-10-4 Toranomon, Minato-ku,
Tokyo 105-0001, Japan

Måndags-hotell-häng.